Följ bloggen via bloglovin'
Ni kan numera följa www.prancing.blogg.se via bloglovin'! Det kommer att bli lite enklare så fort som den nya designen kommer upp. Som för övrigt kommer att komma upp innan Madde kommer hem, vilket hon inte vet själv än! (Vi får hoppas på att hon inte läser bloggen i mobilen nu bara haha)
/Matilda
ÖVERASKNING
Nu är det såhär att jag skall packa klar och sen hämtas jag upp av någon jag endast pratat med i tele en gång (ingen mailkontakt eller något innan). Hmm spännande! Vi skall 27 mil härifrån tror jag att det var, eller var det bara 20? Hur som helst jag kan inte blogga nu i helgen, men skriver och lägger upp massvis av bilder när jag kommer hem!
Vad är det nu jag skall göra, vart skall jag och kanske framförallt vem och varför skall jag oka med en okänd människa? Jadu, det får ni faktiskt inte veta nu, lovar att berätta sen!
Puss på er
/Madde
Vad är det nu jag skall göra, vart skall jag och kanske framförallt vem och varför skall jag oka med en okänd människa? Jadu, det får ni faktiskt inte veta nu, lovar att berätta sen!
Puss på er
/Madde
Populärt att klaga
Har ni tänkt på att det har börjat på att bli populärt att klaga över bortskämda barn och ponnymorsor. Väldigt populärt, i princip varje hästbloggare har skrivit ett inlägg om detta. Dom skriver om hur mycket dom kämpat sig upp med sina ponnyer, och hur stolta dom är över att dom kan säga rakt ut att "min ponny är bäst".
Tröttnar bara på att se minst ett inlägg i veckan om detta ämne, då det är samma gamla visa om att dom minsann inte är som alla andra som får allt dom pekar på, dom har kämpat sig upp hela vägen själva och inte gått på privatlektioner för dyra tränare. Dom får inte alla dessa kingslandgrejer osv osv OSV. Det enda jag tänker är - Var tyst, bit ihop och gör bara din egen grej helt enkelt. Allt blir så mycket enklare när man är tyst och biter ihop över det mesta som man stör sig på. Även om det här är lite dubbelmoral ifrån min sida att skriva om, då jag irriterar mig till tusen över det här. Men man behöver inte säga allt som dyker upp i huvudet, det får en bara att framstå som dum i huvudet och att man har dålig attityd.
Det värsta med det här ämnet, är väl att extremt många utav dessa människor skriver om detta ämne på grund av avundsjukan som gnager i huvudet på dom. Självklart är dom avundsjuka på att andra personer har det bättre än dom, det är jag också. Skillnaden är att jag försöker göra det bästa av min situation istället för att bli arg och klaga på de som blev lyckligare lottade och säga att jag själv är så stark och duktig som klarat mig själv.
Det finns liksom ingen anledning för det, jag står här med Billy och önskade att jag egentligen var en unge med två egna ponnyer som tävlade på Strömsholm varje år. Vem gör inte? Jag skulle mer än gärna vilja ha alla dessa John Whitaker, Kingsland, Scapa, Schockemöle & Glen Gordon schabrak, för vem skulle tacka nej till dessa schabrak. Men alla har inte råd, och varför då hacka ner på dom som är glada över att dom har råd. Det är bitter avundsjuka som får oss att störa oss på "Och så köpte jag det där John Whitaker schabraket iställer för Scapat, men sen så pratade jag med mamma och fick Scapaschabraket också hihi!". Men varför försöker vi frånta dessa "bortskämda" personer rätten att vara lycklig? För även om dom får varje sak dom pekar på, även om det så skulle kosta 1 miljon så finns det ingenting vi kan göra för att få samma sak själva - Förutom att spara våra pengar och köpa den där jackan vi ville ha i tre månader.
Så sluta hacka ner på alla som har pengar, bara för att ni inte har det. Ni kan väl få sitta där med eran bittra avundsjuka, eller helt enkelt jobba för era egna pengar så får ni råd. Alla kan inte ha det lika förspänt och om dom personerna har det - Kul för dom, lägg inte ner mer energi på det.
/Matilda
Det värsta med det här ämnet, är väl att extremt många utav dessa människor skriver om detta ämne på grund av avundsjukan som gnager i huvudet på dom. Självklart är dom avundsjuka på att andra personer har det bättre än dom, det är jag också. Skillnaden är att jag försöker göra det bästa av min situation istället för att bli arg och klaga på de som blev lyckligare lottade och säga att jag själv är så stark och duktig som klarat mig själv.
Det finns liksom ingen anledning för det, jag står här med Billy och önskade att jag egentligen var en unge med två egna ponnyer som tävlade på Strömsholm varje år. Vem gör inte? Jag skulle mer än gärna vilja ha alla dessa John Whitaker, Kingsland, Scapa, Schockemöle & Glen Gordon schabrak, för vem skulle tacka nej till dessa schabrak. Men alla har inte råd, och varför då hacka ner på dom som är glada över att dom har råd. Det är bitter avundsjuka som får oss att störa oss på "Och så köpte jag det där John Whitaker schabraket iställer för Scapat, men sen så pratade jag med mamma och fick Scapaschabraket också hihi!". Men varför försöker vi frånta dessa "bortskämda" personer rätten att vara lycklig? För även om dom får varje sak dom pekar på, även om det så skulle kosta 1 miljon så finns det ingenting vi kan göra för att få samma sak själva - Förutom att spara våra pengar och köpa den där jackan vi ville ha i tre månader.
Så sluta hacka ner på alla som har pengar, bara för att ni inte har det. Ni kan väl få sitta där med eran bittra avundsjuka, eller helt enkelt jobba för era egna pengar så får ni råd. Alla kan inte ha det lika förspänt och om dom personerna har det - Kul för dom, lägg inte ner mer energi på det.
/Matilda
Ridlektion
Idag så började vi 9.00 på säterbyggdens ridklubb. Jag tog moppen ned till resecentrum och fick skjuts av mentorn tillsammans med Karin och ronja dit. Det är nämnligen så att de månader vi är i skolan, då kommer vi ha YRK på torsdagar, på fredagar kommer vi rida i säter.
Jag skulle rida en häst som heter Surprice, har träffat han förut och hsn uppfattas nog av många som en ganska surig häst. När jag gjorde iordning han idag så kände jag över hela han, arbetade lite med energier, och jag tror att det fick han att lita lite på mig då han inte var surig alls, attackerade inte eller så. Sen när jag skulle kratsa hovarna så koillade jag lite över hur dem ser ut, det finns nog inte ens möjlighet för stråltryck ens i lera för hans del, så illa var det. Skorna hade nog gjort sitt mot hans leder i benen, och jag kunde känna att han ömmade i tårna. Hur som helst så var jag tvungen att rida och vi försökte göra det bästa av situationen, blev "bara" skritt och trav. Först med stigbyglar sen togs dem bort och då gick allt mycket mycket bättre, men sadeln var dock ivägen fortfarande. Efter blev det en massa kli, hur skönt som helst tyckte han, för att sen promeneras ut till hagen och polarna igen.
Mitt samvete ur riktigt urdåligt, men han skyllde ej på mig, men undrade varför vi var tvungen att göra saker åt andra. Vi är en del utav ett system, ingen talan utan det skall gå som på räls hela tiden. Han förstod inte meningen med det men skyllde eller klagade dock inte på någon.
Slutade efter det så fick skjuts till borlänge igen. Det blir korta fredagar detta, hemma innan lunchtid - härligt! Men lite synd samtidigt, hade hellre varit i skolan. Och linda ben, hmm det är inte riktigt min grej..
Surprice, foto från hemsidan
/Madde
Jag skulle rida en häst som heter Surprice, har träffat han förut och hsn uppfattas nog av många som en ganska surig häst. När jag gjorde iordning han idag så kände jag över hela han, arbetade lite med energier, och jag tror att det fick han att lita lite på mig då han inte var surig alls, attackerade inte eller så. Sen när jag skulle kratsa hovarna så koillade jag lite över hur dem ser ut, det finns nog inte ens möjlighet för stråltryck ens i lera för hans del, så illa var det. Skorna hade nog gjort sitt mot hans leder i benen, och jag kunde känna att han ömmade i tårna. Hur som helst så var jag tvungen att rida och vi försökte göra det bästa av situationen, blev "bara" skritt och trav. Först med stigbyglar sen togs dem bort och då gick allt mycket mycket bättre, men sadeln var dock ivägen fortfarande. Efter blev det en massa kli, hur skönt som helst tyckte han, för att sen promeneras ut till hagen och polarna igen.
Mitt samvete ur riktigt urdåligt, men han skyllde ej på mig, men undrade varför vi var tvungen att göra saker åt andra. Vi är en del utav ett system, ingen talan utan det skall gå som på räls hela tiden. Han förstod inte meningen med det men skyllde eller klagade dock inte på någon.
Slutade efter det så fick skjuts till borlänge igen. Det blir korta fredagar detta, hemma innan lunchtid - härligt! Men lite synd samtidigt, hade hellre varit i skolan. Och linda ben, hmm det är inte riktigt min grej..
Surprice, foto från hemsidan
/Madde
Repris
Känns som ett onödigt inlägg då Matilda redan avslöjat vad vi gjorde idag, men här kommer min version;
Karro Var redan hos hästarna när jag kom idag, hon hade opalen löst ute på ängarna så jag gick och för att möta upp Hymris. Och gud så glad man blir när hon reser sin hålning, hingstar sig lite och gnäggar när man kommer och sen kommer för att hälsa. Hon följde med ut ur hagen och sen så gick jag Hymra, Karro och Opalen mot Billys stall för att möta dem där. Hymris vägrade inte gå alls utan traskade på för fulla muggar, och jag kände att vi behövde detta. Skall verkligen försöka motionera mer, men när det ej går så kan man ju inget göra. Hur som helst behöver våra kroppar det samt hennes hovar.
Iallafall, vi mötte upp Matilda och Billy och vi gick sen till ridbanan. Jag och Karro hade Hymrismoch Opalen lösa medans Matilda och Billy traskade omkring utanför och filosoferade lite. Sen kom hon in och vi tog på grimmorna igen, Matilda vågar inte ha alla lösa då Hymris är s.k lite "tuff" mot han, och då det inte är hennes häst så vill hon ju inte ta ansvar över en massa skador osv. Jag och Hymris, hmm jag vet inte riktigt vad vi gjorde idag. Hade med lite morötter som vi mumsade på emellan åt, sen flummade vi väl mest omkring!
Hur som helst är Hymris världens vackraste hingst, och hon och jag skall bli vältränade, en vacker dag!
/Madde
Karro Var redan hos hästarna när jag kom idag, hon hade opalen löst ute på ängarna så jag gick och för att möta upp Hymris. Och gud så glad man blir när hon reser sin hålning, hingstar sig lite och gnäggar när man kommer och sen kommer för att hälsa. Hon följde med ut ur hagen och sen så gick jag Hymra, Karro och Opalen mot Billys stall för att möta dem där. Hymris vägrade inte gå alls utan traskade på för fulla muggar, och jag kände att vi behövde detta. Skall verkligen försöka motionera mer, men när det ej går så kan man ju inget göra. Hur som helst behöver våra kroppar det samt hennes hovar.
Iallafall, vi mötte upp Matilda och Billy och vi gick sen till ridbanan. Jag och Karro hade Hymrismoch Opalen lösa medans Matilda och Billy traskade omkring utanför och filosoferade lite. Sen kom hon in och vi tog på grimmorna igen, Matilda vågar inte ha alla lösa då Hymris är s.k lite "tuff" mot han, och då det inte är hennes häst så vill hon ju inte ta ansvar över en massa skador osv. Jag och Hymris, hmm jag vet inte riktigt vad vi gjorde idag. Hade med lite morötter som vi mumsade på emellan åt, sen flummade vi väl mest omkring!
Hur som helst är Hymris världens vackraste hingst, och hon och jag skall bli vältränade, en vacker dag!
/Madde
Resterande bilder
Här får ni mina favoritbilder ifrån dagen, jag slängde med alla bilder från banan samt min nya bakgrundsbild på datorn. Den bilden tog jag under avskrittningen, ni kanske ser den "mysiga" dimman som är påväg in i dalen längre bort? Har verkligen tröttnat på att det ska vara dimma varje dag, kan inte det vänta till Halloween?!
Opalen & Carro
Haha så vi kämpade för den är bilden, men detta blev den enda bidlen där båda hästarnas ben var i rörelse!
Opalen & Carro
Haha så vi kämpade för den är bilden, men detta blev den enda bidlen där båda hästarnas ben var i rörelse!
Och så avslutas inlägget med mysbilden, ni måste nog hålla med om att vi har underbar natur här i Borlänge ändå, så länge som man håller sig mer ute på landet. Jag hoppas att ni uppskattar att jag laddar upp så mycket bilder, ni får säga till om det blir för mycket. Men jag gillar att ladda upp bilder haha!
/Matilda
Visste du att..?
Visste du om att Posten numera kan skicka ut frimärken direkt hem i brevlådan? Så är du en samlare så är det verkligen någoonting för dig. Det finns även frimärken med hästmotiv numera, Jan Brink & Briar har fått både ett brevpapper och ett frimärke med sig själva på, samma med Malin Bayard & Butterfly Flip. Lite småhäftigt det vore att få finnas på ett frimärke ändå, tänk er att få hamna i en samlares bok och minnet av en kommer att leva vidare i många år senare när någon läser ditt & din hästs namn på frimärket. Det vore verkligen riktigt häftigt!
Hur som helst så kan ni nu köpa frimärkena hos ett vanligt post- och frimärksombud. Men om du (precis som jag) följer tidningen Häst & Ryttare så har även ni fått med ett erbjudande i tidningen med nyheter om frimärkena. Om du beställer ett paket med två frimärkshäften och fem vykort med olika hästsporter som motiv (180 kr) så får du med en premie vilet är en penna med frimärken som motiv, värde 29 kr!
Det är väl lite kul att ridsporten börjar kämpa sig fram lite mer i sverige, nu finns vi till och med på frimärkena! Men dom glömde visst några sporter på frimärkena. För så vitt jag vet så finns det fler sporter än trav, hoppning, ponnygalopp, dressyr & galopp. ;) Vi kanske borde ha ett NH frimärke, med någon som jagar sin häst med sin carrotstick - Haha nejdå, skämt å sido. Men det är allt lite kul.
Hur som helst så kan ni nu köpa frimärkena hos ett vanligt post- och frimärksombud. Men om du (precis som jag) följer tidningen Häst & Ryttare så har även ni fått med ett erbjudande i tidningen med nyheter om frimärkena. Om du beställer ett paket med två frimärkshäften och fem vykort med olika hästsporter som motiv (180 kr) så får du med en premie vilet är en penna med frimärken som motiv, värde 29 kr!
Det är väl lite kul att ridsporten börjar kämpa sig fram lite mer i sverige, nu finns vi till och med på frimärkena! Men dom glömde visst några sporter på frimärkena. För så vitt jag vet så finns det fler sporter än trav, hoppning, ponnygalopp, dressyr & galopp. ;) Vi kanske borde ha ett NH frimärke, med någon som jagar sin häst med sin carrotstick - Haha nejdå, skämt å sido. Men det är allt lite kul.
/Matilda
Hemma ifrån billy
Är hemma från att ha haft en mysig tur med B, träffade på Madde, Hymris, Carro & Opalen så vi gick bort till ridbanan med hästarna. Jag stod utanför med B när dom släppte lösa Hymra & Opalen då jag inte tänker riskera något bråk. Madde och Carro tycker väl att jag kanske är lite fjantig men i och med att Billy inte är min häst och jag verkligen inte vill att han ska göra illa sig, så fick han helt enkelt vänta utanför.
Sen så tog jag in Billy också på ridbanan, och då så hade Madde och Carro hästarna i grimma och grimskaft. Så då var det lungt, jag "dressyrade" lite oseriöst i kanske 4 minuter men sen så stannade Billy och ville inte mer, haha. Så jag gav med mig och orkade inte bråka med honom någonting mer. Så han fick göra lite trick och fick 3 "hjärtgodisar" av mig och två morotsbitar av Madde. Trevligt sa Billy, men han var riktigt trött fast vaknade till lite på hemvägen.
Vi stod och beklagade oss en stund över underlaget framför ridbanan, det är helt oacceptabelt. Det är som om dom bara vill ha "rid"banan för hundar och agility då det ligger stenar lika stora som mina handflator (som dessutom är spetsiga) huller om buller utanför. Det är ju inte direkt trevligt för hästarna att gå på, inte ens Billy som har skor gillar det utan han vill hellre gå på gräset brevid. Men en liten bit (ca 2-3 meter) så måste han gå på stenarna för att vi ska ta oss fram till grinden. Det är inte kul och man känner hur hästarna inte vill lägga tyngd på sina hovar då stenarna skär in. Nej, man blir riktigt orolig för dom.
Jag ger er lite bilder ifrån dagen, men börjar med de "obligatoriska" hagbilderna och så får ni bilder från ridbanan efter att jag duschat!
Ser ni Billy, haha? ;)
Sen så tog jag in Billy också på ridbanan, och då så hade Madde och Carro hästarna i grimma och grimskaft. Så då var det lungt, jag "dressyrade" lite oseriöst i kanske 4 minuter men sen så stannade Billy och ville inte mer, haha. Så jag gav med mig och orkade inte bråka med honom någonting mer. Så han fick göra lite trick och fick 3 "hjärtgodisar" av mig och två morotsbitar av Madde. Trevligt sa Billy, men han var riktigt trött fast vaknade till lite på hemvägen.
Vi stod och beklagade oss en stund över underlaget framför ridbanan, det är helt oacceptabelt. Det är som om dom bara vill ha "rid"banan för hundar och agility då det ligger stenar lika stora som mina handflator (som dessutom är spetsiga) huller om buller utanför. Det är ju inte direkt trevligt för hästarna att gå på, inte ens Billy som har skor gillar det utan han vill hellre gå på gräset brevid. Men en liten bit (ca 2-3 meter) så måste han gå på stenarna för att vi ska ta oss fram till grinden. Det är inte kul och man känner hur hästarna inte vill lägga tyngd på sina hovar då stenarna skär in. Nej, man blir riktigt orolig för dom.
Jag ger er lite bilder ifrån dagen, men börjar med de "obligatoriska" hagbilderna och så får ni bilder från ridbanan efter att jag duschat!
Ser ni Billy, haha? ;)
/Matilda
FPG igen!
Idag skulle jag till Faluns Praktiska Gymnasium för att börja där igen. Självklart sov jag över 70min, och kom därför 10min sent, men men, det var YRK idag och vår mentor bryr sig inte om sånt småtjaffs. Det blev hur som helst inga möten utan bara vanlig skoldag för mig. Klart att jag pratade lite med mentorn samt biträdande rektor, men det är ju sånt jag oftast får göra ändå hehe.
Vi pratade lite om allt möjligt gällande hästar, pratade lite om hur jag skall göra med praktik och så, på eftermiddagen kollade jag och Ronja efter praktik. Skall ev. vara med henne i uppland ett par veckor. Och min mentor skulle höra med ett ställa i Skåne. sen sprang jag runt lite med louise, det kom en heeel hög med ungdommar och kollade runt vår skola och gick in för att kolla vad vi höll på med i vårat hästrum.. Snacka om att dem såg noorlunda förvirrade ut när Karin och Ronja satt med datorer och jag och Louise satt i ett öppet fönster och dampade. Haha underbart.
Gällande praktik, om ni vet något bra ställe så får ni jätte gärna tipsa mig, så länge det ligger i Sverige så är det okej. Sen så letar vi även ett ställe att vara på utomlands ett par veckor, så om ni vet nåt hästställe som är bra utomlands (gärna tropisk miljö) så får ni också jätte gärna tipsa!
Men nu skall jag försöka få tag i Karro, skall till Hymra. Får se ifall jag även kommer möta Matilda där? Skullle vara kul :) Är jag duktig så tar jag även med kameran, men tveksamt då jag mår så sjukt illa just nu. Hur som helst, ha det gött alla!
/Madde
Vi pratade lite om allt möjligt gällande hästar, pratade lite om hur jag skall göra med praktik och så, på eftermiddagen kollade jag och Ronja efter praktik. Skall ev. vara med henne i uppland ett par veckor. Och min mentor skulle höra med ett ställa i Skåne. sen sprang jag runt lite med louise, det kom en heeel hög med ungdommar och kollade runt vår skola och gick in för att kolla vad vi höll på med i vårat hästrum.. Snacka om att dem såg noorlunda förvirrade ut när Karin och Ronja satt med datorer och jag och Louise satt i ett öppet fönster och dampade. Haha underbart.
Gällande praktik, om ni vet något bra ställe så får ni jätte gärna tipsa mig, så länge det ligger i Sverige så är det okej. Sen så letar vi även ett ställe att vara på utomlands ett par veckor, så om ni vet nåt hästställe som är bra utomlands (gärna tropisk miljö) så får ni också jätte gärna tipsa!
Men nu skall jag försöka få tag i Karro, skall till Hymra. Får se ifall jag även kommer möta Matilda där? Skullle vara kul :) Är jag duktig så tar jag även med kameran, men tveksamt då jag mår så sjukt illa just nu. Hur som helst, ha det gött alla!
/Madde
Jag kan inte vara perfekt varje dag
Ibland så flödar känslorna mer än andra gånger, och ibland så tröttnar till och med jag. Även om jag ofta går runt och är den där starka personen, så har jag helt enkelt tröttnat på att vara ett andrahandsval för alla. När man kan gå med en och samma person i en halv dag, och sedan så skiter den personen helt plötsligt i en bara för att gå och vara med en annan. Jag antar att många av er känner igen er i detta, för jag vet att det är extremt många tjejer som behandlas på samma sätt varje dag. Tjejer verkar nämligen vara experter på dubbelmoral och utfrysning, samt att snacka skit.
Or am I right? Jag tänker knappast gå runt och anpassa mig efter personen som jag går med för tillfället, jag har ett år kvar innan jag får gå på en helt ny skola med helt nya vänner. Varför ska jag då försöka förändra mig för någon annans skull NU när det enda jag vill är att få bli accepterad för den jag är. Men hur kul är det egentligen att ha vart allas andahandsval i hela sitt liv, för jag har ärligt talat aldrig haft den vännen som jag stod så nära så att h*n visste allt om mig. Sorgligt men sant, jag är livrädd för att släppa personer nära inpå mig. Vilket förvånar mig själv då jag med lätthet kan skriva ut personliga saker om mig själv såhär. Jag använder bloggen mer och mer som en dagbok, och struntar i vem som läser. Om någon jag känner läser det här - Då så får dom helt enkelt veta hur jag känner egentligen och hur jag mår på insidan.
För jag klarar inte av att vara perfekt varje dag.
Det känns som om en liten del av mig försvinner varje dag, varje dag jag är fast i denna stora betongbyggnad som dom kallar för skola. Ett ställe som i princip alla ungdomar avskyr och vill ut ifrån, av olika skäl. Mitt skäl är antagligen att jag avskyr allt detta skitsnack, utfrysningen och mobbingen. Jag förstår inte varför man gör sådant mot varandra, visst att jag kan säga elaka saker - Men att mobba någon, aldrig i livet. Jag är mognare än så.
Or am I right? Jag tänker knappast gå runt och anpassa mig efter personen som jag går med för tillfället, jag har ett år kvar innan jag får gå på en helt ny skola med helt nya vänner. Varför ska jag då försöka förändra mig för någon annans skull NU när det enda jag vill är att få bli accepterad för den jag är. Men hur kul är det egentligen att ha vart allas andahandsval i hela sitt liv, för jag har ärligt talat aldrig haft den vännen som jag stod så nära så att h*n visste allt om mig. Sorgligt men sant, jag är livrädd för att släppa personer nära inpå mig. Vilket förvånar mig själv då jag med lätthet kan skriva ut personliga saker om mig själv såhär. Jag använder bloggen mer och mer som en dagbok, och struntar i vem som läser. Om någon jag känner läser det här - Då så får dom helt enkelt veta hur jag känner egentligen och hur jag mår på insidan.
För jag klarar inte av att vara perfekt varje dag.
Det känns som om en liten del av mig försvinner varje dag, varje dag jag är fast i denna stora betongbyggnad som dom kallar för skola. Ett ställe som i princip alla ungdomar avskyr och vill ut ifrån, av olika skäl. Mitt skäl är antagligen att jag avskyr allt detta skitsnack, utfrysningen och mobbingen. Jag förstår inte varför man gör sådant mot varandra, visst att jag kan säga elaka saker - Men att mobba någon, aldrig i livet. Jag är mognare än så.
precis som ett löv, så dör jag en aning varje dag
/Matilda
Ännu en dag
Dags för att åka till skolan snart, jag sitter här i min säng just nu och är helt färdig. Det är grått ute, och det märks verkligen tyvärr att hösten är påväg. Löven har börjat falla, det hänger gula löv i nästan varje träd och dimman smyger sig på varje morgon. En dag så ska jag åka ut till B på morgonen så ska jag ta kort pådom i hagen såhär på morgonen, det är så vackert där när dimman ligger på och solen är i bakgrunden. Dimman blir nästan rosa, och så tjock som den är så är det som ett rosa moln som sväljer hästarna.
ser ni hjärtat, och sprickan?
ser ni hjärtat, och sprickan?
Nej, nu så ska jag sluta plåga mig själv med tankar som inte är sanna. Det är dags att skärpa till sig och åka till skolan, sätta på masken ännu en dag och spela lycklig. Jag kommer nog aldrig att trivas i skolan, iallafall inte på Gylle - Den saken är säker. Men vi får väl se hur allt det här går, när jag börjar på gymnasiet så hoppar jag mellan att välja häst eller fordon, men fordon tänker jag endast gå på Haraldsbo. Häst blir på falu praktiska om jag ska gå det, för där är det mycket praktik.
/Matilda
Bilder ifrån dagen
De små bilderna är klickbara!
Hoppas att ni uppskattade ordentligt med bilder ifrån mig, för en gångs skull. :) Ni får inte gnälla på repgrimmans placering då den sitter lite långt ner på grund av att han har ett litet sår precis där den ska sitta. Så jag drog ner den lite då och då!
Hoppas att ni uppskattade ordentligt med bilder ifrån mig, för en gångs skull. :) Ni får inte gnälla på repgrimmans placering då den sitter lite långt ner på grund av att han har ett litet sår precis där den ska sitta. Så jag drog ner den lite då och då!
/Matilda
Storstaden Borlänge
Borlänge tillhör en av dalarnas största städer, kanske är den till och med störst nu.. Jag tror att jag tidigare nämn att jag får panik i stora samhällen. Som min resa till stockholm, jag fick bokstavligen talat panik. Jag lider av klaustrofobi, ni hästmänniskor vet säkert vad detta innebär och förknippar det med hästar som är rädda för trånga utrymmen samt hästtransporter. Då kanske ni undrar hur man kan få klaustrofobiska anfall i en storstad? Klaustrofobi för mig innebär inte endast fysiska små utrymmen, utan även psykiska. I tex en storstad så är det väldigt stort, mycket hus, affärer, stressande människor, bilar, stora bilvägar osv, och jag känner mig helt enkelt instängd då. Det här gäller även köpcenter osv, och nej jag lider ej av social fobi - det är inte det detta handlar om.
Hur som helst, tillbaka till borlänge. Det är för stort, det börjar bli en storstad, en minatyr av stockholm. Ikea byggs nu upp här, det finns ett köpcenter, massor av butiker byggs upp, vägarna byggs om. Jag kan inte längre andas. Jag får panik, jag ser citymiljö överallt och får inte plats. Jag känner mig så otroligt instängd, det går inte att beskriva med endast ord. Jag saknar träden, terrängen, platser obebodda av människor, jag saknar naturen helt enkelt. Det är den plats där balansen är som den skall, där finns massor av positiva energier att ta åt sig utav, rent syre, och där får jag plats.
Att bo i en stad som stöter ut mig från mitt eget hem känns inte bra, det här är ej mitt hem längre. Det här är inte en stad för mig, och jag känner att jag behöver komma undan härifrån så fort som möjligt. Förhoppningsvis så lär det också bli så nu när jag kan vara ute på praktik och så och sen om ett tag flytta hemifrån! Norrland funderar jag otroligt starkt på. Det ända jag vet säkert är att här mår jag ej bra.
/Madde
Hur som helst, tillbaka till borlänge. Det är för stort, det börjar bli en storstad, en minatyr av stockholm. Ikea byggs nu upp här, det finns ett köpcenter, massor av butiker byggs upp, vägarna byggs om. Jag kan inte längre andas. Jag får panik, jag ser citymiljö överallt och får inte plats. Jag känner mig så otroligt instängd, det går inte att beskriva med endast ord. Jag saknar träden, terrängen, platser obebodda av människor, jag saknar naturen helt enkelt. Det är den plats där balansen är som den skall, där finns massor av positiva energier att ta åt sig utav, rent syre, och där får jag plats.
Att bo i en stad som stöter ut mig från mitt eget hem känns inte bra, det här är ej mitt hem längre. Det här är inte en stad för mig, och jag känner att jag behöver komma undan härifrån så fort som möjligt. Förhoppningsvis så lär det också bli så nu när jag kan vara ute på praktik och så och sen om ett tag flytta hemifrån! Norrland funderar jag otroligt starkt på. Det ända jag vet säkert är att här mår jag ej bra.
/Madde
Mer skolproblem
Idag så tog sommarlovet slut och jag och Tiina tog oss till Hushagsgymnasiet för att börja denna termin på vårt nya gymnasiumval. Klassen var inte så stor vilket positivt, dock så var 95:orna väääldigt ... små! Skall väl dock inte dra alla över en kamm, men några var faktiskt oroväckandes små, haha! Hur som helst, vid luchen så kom jag på att det här kändes faktiskt inte rätt. Inte alls. Jag ringde min gamla mentor och vi pratade lite, jag skall alltså komma dit imorgon för att prata mer med han och rektorn och skall även få lite information om hur upplägget kommer att se ut.
Medans Tiina, Jonna och resten av min nya klass "RL 1C" satt och lyssnade till deras/våran mentor så fick jag ha två långa trista möten med studievägledaren, och imorgon kommer hon att skriva över mig till Faluns Praktiska Gymnasium igen! Jag kommer alltså att gå över helt till min gamla fina klass! Vad är skillnaden denna gång då? Jo jag kommer ej att gå hovslageri, utan "häst" istället, vilket jag även fick reda på att dem andra hovtjejerna bytt till! Klassen är dock densamma, men slipper hovslageribiten och kan välja praktik lite mer efter vad jag verkligen vill praktisera någonstans.
Praktiken, praktiken skall läggas om på ett nytt sätt iår. Vi kommer att vara 4 veckor i skolan, 4 veckor på praktik, och så håller det på så under hela läsåret. Praktik är dock en felbenämning då det faktiskt heter APU=Arbetslagd Praktik Utbildning. Under de veckorna vi är i skolan så består Torsdag och Fredag av YRK, dvs vi som går "häst" kommer att få hålla på med detta ämne, antingen på skolan eller så åker vi iväg någonstans. Vecka 38 skall vi ut på praktik, vi kommer säkert prata massor om detta imorn, jag och mentorn, men ifall det går att ordna så kommer jag förmodligen att vara i Malmö under dessa APU veckor. Jag vet dock inte hur det skulle fungera med att vara utan Hymris varannan månad, men samtidigt så blir det ju även lov och sånt, så vi får se hur mycket APU det blir. Om inte annat så kanske jag kan växla mellan olika platser.
Allting slutade ju bra, eller? Nej jag vet faktiskt inte. Det känns rätt att vara på FPG igen, men samtidigt så vet jag faktiskt vad jag vill jobba som senare. Lastbilsförare. Valet är solklart för mig, det är vad jag vill bli. Det finns en utbildning där jag utbildar mig inom lastbil samt får lastbilskörkort gratis, egentligen så vill jag gå denna linje. Men jag vågar inte. Är för feg. De andra kan massor, jag kan inget. Skulle tyvärr tröttna i längden, men ja, hade jag gått i nian nu så hade jag valt annorlunda. Jag kommer att utbilda mig till det här hur som helst efteråt, men pappa har kommit med skräck beskedet att ett lastbilskörkort kostar ca 100.000.. Hmm, gud vad svårt det är med skolval! Vi är alldeles för unga för att välja än.
Och sen vill jag faktiskt be om ursäkt för min otroligt dåliga bloggning. Skriver om heeelt fel ämnen, men det är så att det har varit ganska mycket för mig nu så det har tyvärr blivit såhär. Jag lovar det blir mer Hymra, och mer texter snart! Bara jag får iordning på allt.
/Madde
Medans Tiina, Jonna och resten av min nya klass "RL 1C" satt och lyssnade till deras/våran mentor så fick jag ha två långa trista möten med studievägledaren, och imorgon kommer hon att skriva över mig till Faluns Praktiska Gymnasium igen! Jag kommer alltså att gå över helt till min gamla fina klass! Vad är skillnaden denna gång då? Jo jag kommer ej att gå hovslageri, utan "häst" istället, vilket jag även fick reda på att dem andra hovtjejerna bytt till! Klassen är dock densamma, men slipper hovslageribiten och kan välja praktik lite mer efter vad jag verkligen vill praktisera någonstans.
Praktiken, praktiken skall läggas om på ett nytt sätt iår. Vi kommer att vara 4 veckor i skolan, 4 veckor på praktik, och så håller det på så under hela läsåret. Praktik är dock en felbenämning då det faktiskt heter APU=Arbetslagd Praktik Utbildning. Under de veckorna vi är i skolan så består Torsdag och Fredag av YRK, dvs vi som går "häst" kommer att få hålla på med detta ämne, antingen på skolan eller så åker vi iväg någonstans. Vecka 38 skall vi ut på praktik, vi kommer säkert prata massor om detta imorn, jag och mentorn, men ifall det går att ordna så kommer jag förmodligen att vara i Malmö under dessa APU veckor. Jag vet dock inte hur det skulle fungera med att vara utan Hymris varannan månad, men samtidigt så blir det ju även lov och sånt, så vi får se hur mycket APU det blir. Om inte annat så kanske jag kan växla mellan olika platser.
Allting slutade ju bra, eller? Nej jag vet faktiskt inte. Det känns rätt att vara på FPG igen, men samtidigt så vet jag faktiskt vad jag vill jobba som senare. Lastbilsförare. Valet är solklart för mig, det är vad jag vill bli. Det finns en utbildning där jag utbildar mig inom lastbil samt får lastbilskörkort gratis, egentligen så vill jag gå denna linje. Men jag vågar inte. Är för feg. De andra kan massor, jag kan inget. Skulle tyvärr tröttna i längden, men ja, hade jag gått i nian nu så hade jag valt annorlunda. Jag kommer att utbilda mig till det här hur som helst efteråt, men pappa har kommit med skräck beskedet att ett lastbilskörkort kostar ca 100.000.. Hmm, gud vad svårt det är med skolval! Vi är alldeles för unga för att välja än.
Och sen vill jag faktiskt be om ursäkt för min otroligt dåliga bloggning. Skriver om heeelt fel ämnen, men det är så att det har varit ganska mycket för mig nu så det har tyvärr blivit såhär. Jag lovar det blir mer Hymra, och mer texter snart! Bara jag får iordning på allt.
/Madde
Dagens aktivering
Idag så blev det ingen ridtur, jag tog helt enkelt en promenad med fina B. Det blev en promenad istället så att han inte skulle bli stel efter gårdagen då det vart ett ganska så krävande pass ändå. Billy uppskattade det, till viss del. Det var lite drygt att inte få gå i slow motion utan behöva gå i en normal takt och sedan behöva sträcka ut ryggen lite.
Det var skönt att få gå ut och gå, trots att jag fick stanna ett par gånger på grund av knäet. Men vilken tid jag fick till att tänka efter, helt underbart. Jag gick och tänkte igenom så mycket jag kunde, och under dom gånger jag stannade till så stod B och åt en stund, för att sedan sticka huvudet i mina armar och bara vilja bli kliad i pannan och gosa. Han blåste på mig med tunga suckar och var väldigt nöjd med varje gång vi stannade. Men jag och Billy får helt enkelt gå ut och bränna fett tillsammans. Jag tror att han uppskattade den här promenaden lika mycket som jag, innerst inne. För han vet nog att han måste ut och röra på sig för att få må bra fysiskt igen.
Fler bilder ifrån dagen kommer senare i eget inlägg!
Det var skönt att få gå ut och gå, trots att jag fick stanna ett par gånger på grund av knäet. Men vilken tid jag fick till att tänka efter, helt underbart. Jag gick och tänkte igenom så mycket jag kunde, och under dom gånger jag stannade till så stod B och åt en stund, för att sedan sticka huvudet i mina armar och bara vilja bli kliad i pannan och gosa. Han blåste på mig med tunga suckar och var väldigt nöjd med varje gång vi stannade. Men jag och Billy får helt enkelt gå ut och bränna fett tillsammans. Jag tror att han uppskattade den här promenaden lika mycket som jag, innerst inne. För han vet nog att han måste ut och röra på sig för att få må bra fysiskt igen.
Fler bilder ifrån dagen kommer senare i eget inlägg!
/Matilda
Stor diss
Och nu när n såg bilden, så kan jag tänka mig att ni blev chockade. Eran första tanke var antagligen, "Va? Dissar HON NH?" (eller inte). Men det är inte till själva tänket som jag ger min diss, för tänket och de flesta metoder så ger jag en stor hiss. Det som jag dissar här, är böckerna som ska lära en hur man får ett band till sin häst. En bok som ska lära en vilka metoder som ska användas och exakt hur man ska utföra dessa.
Ni kommer aldrig att lära er just "Natural Horsemanship" via en bok, då en bok inte är mer än text och bilder. Det finns ingenting som visar hur du ska göra med din hållning och kroppsspråk under övningarna, det finns heller ingenting som berättar hur du ska göra många andra saker. Så nej, fetdiss till böcker som ska "lära ut" NH, för NH är ingenting som man kan läsa sig till i en bok, det måste utvecklas och göras i verkligheten med dig och din egen häst. Känner du din häst, så vet du vad den behöver - Det är du som endast behöver utvecklas och lära dig att testa nya saker.
Ni kommer aldrig att lära er just "Natural Horsemanship" via en bok, då en bok inte är mer än text och bilder. Det finns ingenting som visar hur du ska göra med din hållning och kroppsspråk under övningarna, det finns heller ingenting som berättar hur du ska göra många andra saker. Så nej, fetdiss till böcker som ska "lära ut" NH, för NH är ingenting som man kan läsa sig till i en bok, det måste utvecklas och göras i verkligheten med dig och din egen häst. Känner du din häst, så vet du vad den behöver - Det är du som endast behöver utvecklas och lära dig att testa nya saker.
/Matilda
Bill
Nu så är jag hemma från B, det vart en lite längre runda runt Hemberg idag. Så jag var väl ute i kanske två timmar med honom, mycket skritt då det är en utav de bästa fettförbrännarna. Kameran fick tyvärr inte följa med heller då den var slut på batteri. Men det kommer fler dagar antar jag, även om jag gärna haft bilder ifrån både imorse och idag då det var fin dimma + sol imorse i stallet och strålande solsken och lite duggregn nu på eftermiddagen/kvällen.
Under ridpasset så blev det väldigt mycket fokus på rakriktning, det är någonting som B har väldigt svårt för då han (såklart) vill se sig omkring. Men när han ska arbetas i dressyr, så ska han arbetas. Det är någonting som behövs och då så ska han gå med på det för att må bättre i sin kropp. Om halsen är rak, så ska frambenen vara påväg åt samma håll och bogen i samma riktning utan att skjuta ut åt något håll. Okej om han blir rädd för någonting och hoppar iväg, men annars så gäller dom reglerna. I svängarna längs med vägarna så jobbade jag med att han skulle hålla sig till "spåret", alltså inte skjuta ut bogen åt höger/vänster i svängen men endast ställa sig i nacken och ställa igenom hela kroppen. Det blev med andra ord mer fokus på honom och mindre på mig, jag försöker anpassa min sits efter vad han behöver, inte för att den ska se ut som på en dressyrtävling.
Det är för övrigt någonting som jag tycker att många borde tänka på när dom rider, att hästen inte kommer att gå perfekt för att du har den perfekta lodräta sitsen, vissa hästar behöver mer stöd bakåt på höger/vänstersidan, så då så kanske just den skänkeln får ligga lite längre bak än den andra för att hästen ska kunna söka rätt stöd på bettet sedan. Så tänk på det när ni rider, självklart så ska inte hälarna peka uppåt och händerna ligga ned, men en sits som är korrekt i grunden men anpassas på detaljerna till hästens behov! :)
Under ridpasset så blev det väldigt mycket fokus på rakriktning, det är någonting som B har väldigt svårt för då han (såklart) vill se sig omkring. Men när han ska arbetas i dressyr, så ska han arbetas. Det är någonting som behövs och då så ska han gå med på det för att må bättre i sin kropp. Om halsen är rak, så ska frambenen vara påväg åt samma håll och bogen i samma riktning utan att skjuta ut åt något håll. Okej om han blir rädd för någonting och hoppar iväg, men annars så gäller dom reglerna. I svängarna längs med vägarna så jobbade jag med att han skulle hålla sig till "spåret", alltså inte skjuta ut bogen åt höger/vänster i svängen men endast ställa sig i nacken och ställa igenom hela kroppen. Det blev med andra ord mer fokus på honom och mindre på mig, jag försöker anpassa min sits efter vad han behöver, inte för att den ska se ut som på en dressyrtävling.
Det är för övrigt någonting som jag tycker att många borde tänka på när dom rider, att hästen inte kommer att gå perfekt för att du har den perfekta lodräta sitsen, vissa hästar behöver mer stöd bakåt på höger/vänstersidan, så då så kanske just den skänkeln får ligga lite längre bak än den andra för att hästen ska kunna söka rätt stöd på bettet sedan. Så tänk på det när ni rider, självklart så ska inte hälarna peka uppåt och händerna ligga ned, men en sits som är korrekt i grunden men anpassas på detaljerna till hästens behov! :)
/Matilda
Madde + Tiina poweeer!
Tiina följde med till Gylltäkt idag, vi tog med ett heeelt gäng morötter och lite medicingrejer.. Hon har inte varit med till hästarna på länge, så hon har inte varit där och inte heller sett Minna. Jag har en hel del filmer på Tiina och hästarna, men självklart så går filmerna ej att öppna som vanligt.. Tiina har dock några bilder som jag kanske kan lägga upp här sedan.
Blir som helst kvar här inatt.. Vi har även tagit reda på att vi skall gå i samma klass! Underbart, kan säga att det kom glädjetårar från både håll.. ;) Så imorgon så går vi tillsammans till skolan och skall börja 1:an igen, gamla goa tider detta! Tyvärr ej med min underbara klass i Falun :( Men jag skall få gå med Tiina igen, så det blir nog bra ändå! Ashärligt schema också + att vi redan har pluggat ämnena så vi behöver bara läsa resturang + livsmedel, underbart :D Blir iaf ledig på fredagar, sen minns jag inte mer..
Men nu lär jag fixa mig, tobbe och jag vet inte vilka kommer hit, vill ju inte skrämma dem ;D
/Madde
En hel vecka har gått
En hel vecka har gått sedan min sista uppdatering, under denna tid så har jag pratat väldigt mycket med en utav mina finaste vänner, Lovisa. En underbar person som har hjälpt mig att förstå mig själv på ett bättre plan och få mig att förstå hur jag ska lösa mina egna problem. Äntligen så har jag börjat må bättre, och jag tror nog det är första gången på väldigt länge som jag börjat kämpa.
Jag har arbetat med B ifrån marken ca 2 gånger under denna vecka som vart, detta växlat med ridning och långa skritturer samt ett dressyrpass. Jag vet inte om ni saknat min uppdatering eller inte, jag tackar Madde för att hon förstår att jag inte klarar av att uppdatera när jag mår som jag mår. Madde är underbar på det sättet, ifrågasätter aldrig och klagar inte heller. Men jag hoppas att ni förstår att min psykiska hälsa går före bloggen och datorn, så enkelt är det.
Från och med idag så kommer jag hur som helst att försöka uppdatera någolunda bra, men om jag helt plötsligt försvinner så vet ni nog varför. Det händer mycket i mitt liv just nu och jag har en enorm press på mig från många olika håll. Men jag ska hur som helst försöka blogga nu ett tag, och om kanske tio minuter så far jag bort till B så får vi se vad jag gör idag. Kameran får självklart hänga på, känner att jag vill fotografera så mycket jag bara kan just nu. Man vet ju aldrig hur mycket tid det finns kvar.
En ovisad (men söt) bild på min älskade ängel
Jag har arbetat med B ifrån marken ca 2 gånger under denna vecka som vart, detta växlat med ridning och långa skritturer samt ett dressyrpass. Jag vet inte om ni saknat min uppdatering eller inte, jag tackar Madde för att hon förstår att jag inte klarar av att uppdatera när jag mår som jag mår. Madde är underbar på det sättet, ifrågasätter aldrig och klagar inte heller. Men jag hoppas att ni förstår att min psykiska hälsa går före bloggen och datorn, så enkelt är det.
Från och med idag så kommer jag hur som helst att försöka uppdatera någolunda bra, men om jag helt plötsligt försvinner så vet ni nog varför. Det händer mycket i mitt liv just nu och jag har en enorm press på mig från många olika håll. Men jag ska hur som helst försöka blogga nu ett tag, och om kanske tio minuter så far jag bort till B så får vi se vad jag gör idag. Kameran får självklart hänga på, känner att jag vill fotografera så mycket jag bara kan just nu. Man vet ju aldrig hur mycket tid det finns kvar.
En ovisad (men söt) bild på min älskade ängel
/Matilda
Tisdaaag
Sitter hemma hos Tiina, blev här över natten.. Vet inte riktigt vad denna dag bjuder på, men funderar på att söka jobb! Får se om Tiina följer med, sen blir det väl hästarna också nån gång på eftermiddagen. Ikväll vet jag inte riktigt vad som händer, ev ska jag och Tiina ut och busa lite, och vi får se om jag blir här inatt också.
Imorgon så börjar vi i skolan! Både jag och Tiina skall gå om ettan på Gymnasiet, på samma skola och samma linje.. Vi kommer dock inte hamna i samma klass tror vi då dem går efter alfabetsordning och miktt efternamn börjar på E och hennes på V. Så vi skall även prata med rektorn imorn för att byta klass så att vi kan gå tillsammans. Med tanke på att vi är nära vänner och vi inte känner några andra där, + att det är ganska jobbigt att börja om från början så hade det underlättat att gå tillsammans. Och det här med att skaffa nya vänner i klassen, om jag skall vara ärlig vill jag inte ha nya vänner.. Min förra klass var oslagbar, punkt slut!
/Madde
Imorgon så börjar vi i skolan! Både jag och Tiina skall gå om ettan på Gymnasiet, på samma skola och samma linje.. Vi kommer dock inte hamna i samma klass tror vi då dem går efter alfabetsordning och miktt efternamn börjar på E och hennes på V. Så vi skall även prata med rektorn imorn för att byta klass så att vi kan gå tillsammans. Med tanke på att vi är nära vänner och vi inte känner några andra där, + att det är ganska jobbigt att börja om från början så hade det underlättat att gå tillsammans. Och det här med att skaffa nya vänner i klassen, om jag skall vara ärlig vill jag inte ha nya vänner.. Min förra klass var oslagbar, punkt slut!
/Madde
