Jag och Madde har en ganska så liknande syn på hästhantering, även om den skiljer sig på stora punkter. Vi tycker denna "NH"-hysteri är hemsk. Nuförtiden så handlar allting om att bevisa och hävda sig själv, och berätta om vad man gjort och klarat av - Men vart finns logiken i detta? Jag är en person som väldigt ofta försöker tänka logiskt och tänka ut lösningar på problem, men när jag tar ett steg in i stallet så är jag som förbytt. Häst är frihet för mig, det är som om hästarna ger mig tillåtelse till att vara fri och ta mina första steg ut i världen.


När jag är i skolan, så känner jag mig inte som mig själv. Jag har lätt för att bli sur och irriterad när personer inte förstår, eller när dom ska hacka ner på mina åsikter eller gnälla över mina kläder. (Det är någonting som jag gillar min nya klass väldigt mycket för, det är inte den sortens bråk där). Jag har väldigt svårt för små barn och tycker dom mest är jobbiga och ivägen. Många uppfattar mig som en kaxig person, när jag helt enkelt säger vad jag tycker och står för det. Och vet ni vad, när jag tar ett steg in i stallet så försvinner nästan alla dom här problemen. Jag har lätt för att ta hand om barn i stallet, för dom är oftast goa och glada. Jag blir inte sur och irriterad när personer inte förstår hur jag menar med hästarna, jag lägger helt enkelt ner mer energi på att förklara hur jag menar. För jag känner mig fri och hemma, jag mår helt enkelt bra. 

Och det är det här klivet som jag tror att många behöver göra, jag verkligen avskyr denna trend med att köpa Carrotsticks bara för att hästen sedan ska följa den slaviskt. Vad får du ut av det egentligen? Du fångar upp hästen på samma sätt som du känner dig ihopträngd utav läxor i skolan. Jag har ingenting emot det att använda tryck i hantering, detta för att jag är en ridmänniska rakt igenom som även fastnat för markträning. Jag använder så små tryck som möjligt i markträningen, för att sedan ta med det upp på ryggen och få honom känsligare för mina skänklar. Billy är för tillfället i princip skänkeldöv samt väldigt stum i munnen. Det har blivit bättre, men långt ifrån bra. Så i min använding av tryck så försöker jag använda trycken där skänklarna ligger. Och han blir känsligare och känsligare för de mindre trycken och lär sig flytta för dom, vilket gör så att jag bara behöver peta på honom med skänkeln när han har en bra dag.

Bara för att förtydliga lite nu, så vill jag säga det här: