Tränar man fram vänskap?
Här är min åsikt om det hela… Jag respekterar er åsikt om ni respekterar min. Jag tål dock diskussion! Vill inte heller att någon ska ta detta personligt utan det här är hur jag ser på saken, dvs. mina åsikter och erfarenheter.
Som ni säkert redan vet så tror jag inte på dominansförhållanden. Jag tror inte på att flocken är uppbyggd på så sätt att det finns en ranghög häst som är ledare över alla de andra och att de hästarna lyder minsta lilla vink från ledaren. Varför skulle de då leva i flock? Det skulle vara onödigt, så då borde de egentligen vara ensamdjur.
Alltså måste varje häst ha en uppgift, och då kan väl inte en hästs uppgift vara att ge order och bestämma över alla de andra?
Nu var det ju inte flockens struktur jag skulle skriva om, utom hur vida man tränar fram vänskap eller inte. Men min åsikt om flockens struktur ligger till grunden till min åsikt om huvudämnet.
Jag anser att vänskap är ingenting som tränas fram. Möter jag en schysst tjej/kille på stan eller någon fest så tänker jag ju inte "den vill jag bli vän med, jag börjar med 7 games. Den måste ju domineras av mig för att gilla mig". Lika lite så tänker jag så gällande hästar. Jag blir inte vän med någon för att jag dominerar den och för att den lyder minsta lilla vink. Jag blir inte heller vän med den efter en mängd träningspass.
Man tränar inte någon att bli ens vän.
Vänskap byggs upp utav kärlek, ömsidighet, tillit och respekt vilket jag anser att det ej finns i dessa träningsmetoder. Med respekt menar jag inte att någon skall vara underordnad någon annan, och vara rädd för den och därför också lyda dens order. Det är inte det respekt är för mig. Respekt är att inte dominera någon, utan rätt och slätt, att visa respekt.
Som ni säkert redan vet så tror jag inte på dominansförhållanden. Jag tror inte på att flocken är uppbyggd på så sätt att det finns en ranghög häst som är ledare över alla de andra och att de hästarna lyder minsta lilla vink från ledaren. Varför skulle de då leva i flock? Det skulle vara onödigt, så då borde de egentligen vara ensamdjur.
Alltså måste varje häst ha en uppgift, och då kan väl inte en hästs uppgift vara att ge order och bestämma över alla de andra?
Nu var det ju inte flockens struktur jag skulle skriva om, utom hur vida man tränar fram vänskap eller inte. Men min åsikt om flockens struktur ligger till grunden till min åsikt om huvudämnet.
Jag anser att vänskap är ingenting som tränas fram. Möter jag en schysst tjej/kille på stan eller någon fest så tänker jag ju inte "den vill jag bli vän med, jag börjar med 7 games. Den måste ju domineras av mig för att gilla mig". Lika lite så tänker jag så gällande hästar. Jag blir inte vän med någon för att jag dominerar den och för att den lyder minsta lilla vink. Jag blir inte heller vän med den efter en mängd träningspass.
Man tränar inte någon att bli ens vän.
Vänskap byggs upp utav kärlek, ömsidighet, tillit och respekt vilket jag anser att det ej finns i dessa träningsmetoder. Med respekt menar jag inte att någon skall vara underordnad någon annan, och vara rädd för den och därför också lyda dens order. Det är inte det respekt är för mig. Respekt är att inte dominera någon, utan rätt och slätt, att visa respekt.
Däremot så kan man träna sig själv att kommunicera med hästarna, vilket man lär sig om man lyssnar till dem. Med detta menar jag att man själv jobbar på något man har svårt med, t.ex. tålamod, balans osv. Då är det sig själv man tränar, och inte hästen, för varför skall den anpassa sig till våra svagheter och offra sin frihet?
/Madde
/Madde
Kommentarer
Postat av: julia
hej fin blogg du kan gärna titta in min ;)
http://aspensjaffa.bloggplatsen.se/
Trackback
