Har ej varit hos Hymra på två dagar då jag varit sjuk, mådde inte så mycket bättre idag heller men min abstinens efter Hymra var för stor! Bestämde mig för att göra ett försök med att verka Hymras fötter, egentligen gillar jag ej att bestämma i förväg vad vi skall göra, om vi nu ens skall göra något.. Men tex verkningen är en sak som faktiskt måste göras, men sen så finns det ju naturligtvis mindre lämpliga tillfällen på att göra detta. Hur som helst, jag tog med mina verkningsredskap, tyvärr har jag ingen rasp än utan jag lånade en utav stallägaren. Det var en s.k ponnyrasp, men men det fick väl gå för denna gång..

Jag gick till hagen där jag mötte Hymris och de andra hästarna, hon lät mig att ta på henne grimman och sen gick vi ut från hagen. Minns ni det jag skrev om att jag ej gillar att ha Hymra i grimma och grimskaft, utan vill ha henne lös för att hon blir så "låst" med utrustningen? Det stämmer inte längre. Jag kan ha grimma och grimskaft på henne, men det är knappast till fördel, hon följer inte efter mig så fort jag sätter på henne utrustnungen som hon gjorde innan. Hon har vuxit så otroligt mycket och blivit tryggare i sig själv, och hennes vilja är verkligen stark. Så än sen om hon har grimma och grimskaft på sig, hon går dit hon vill oavsett, samt står still ifall hon känner för det. Haha men det är skönt att hon visar så tydligt vad hon vill och inte vill, det är ett gott tecken på att hon inte är nedbruten. Men tillbaks till ämnet igen, när vi gick genom grinden, där brukar hon fortsätta ut utan mig medans jag stänger grinden, eller alternativt stanna mitt i och släppa ut alla andra hästar.. Det här med att vända sig och vänta på att jag stänger grinder har inte varit speciellt intressant, och det förstår jag fullt ut. Men idag var en dag då hon kände för att vända poå sig och vänta på att jag stängde grinden, söta lilla hästen då! Och att gå till uppbindningplatsen gick hur bra som helst, hon stannade en gång bara, men det var inte alls som innan - skönt!

Väl framme vid uppbindningsplatsen så gav jag henne en morotsbit och satte sen igång med hennes fötter. Jag hade som mål att bli klar med en framhov, då hon verkligen inte uppskattar det här med verkningen.. Men jag lyckades verka båda framhovarna!! Tyvärr så var raspen kass så jag kunde inte verka så mycket jag ville, utan får ta mer sen. "Bilbanorna", dvs att verka traktstöden var mycket lättare än vad jag förväntade mig. Det var faktiskt svårare med "utväxten", men det berodde nog på dålig rasp.. Haha jag var lagomt slut efter att ha verkat båda fram hovarna, hon ville inte direkt stå still, och det var skitkul att bita mig i armbågarna, dra mig i håret, knuffa omkull mig, och dra i mina trosor.. Det gäller att ha tålamod, verkligen.

Med tanke på att det var första gången så var jag ändå ganska nöjd, jag såg stjärnor och rosa flygande elefanter efteråt, med det var väl värt det! Får hoppas på att det går lättare med ny rasp sen bara, och kanske vara frisk nästa gång. Får nog även börja med gym igen, bara jag kommer igång med sjukgymnastiken först så.. :)

/Madde