Leken som förblir osynlig

Igår när jag skulle tvätta Opalens sår och behandla hovarna osv så stod jag vid hagen, vänd åt andra hållet för att leta i hinken efter Opalens saker, så fick jag världens chock. Kände en mule i ryggen som rubbade min balans totalt, jag fattade inget då jag var utanför hagen men när jag vända mig om för att kolla så började jag genast att skratta. Det var underbara lilla Minna som ville hälsa på mig.

Hon kommer ut ur hagen hur lätt som helst om hon vill, men eftersom hon går tillbaka sen när hon tröttnat så får det vara så. Vi myste en massa, men hon var på bushumör, och vi var ju ute löst på en stoor äng, så vad passar bättre än lek? Jag slog på mobilkameran och beslöt mig för att filma. Och vi lekte hur mycket som helst. Rejsade som galningar, hon kom ibland rätt emot mig i världens fart och tvärnitade i sista sekunden för att ställa sig på bakbenen och brottas med mig. Vi lyfte även lite fötter, käkade morötter osv. Men det konstiga är att alla filmer från detta går ej att öppna? Vår lek förblir osynlig, vi behöver ingen visa det vi har. För vi vet, vi läser varandra som öppna böcker, vi kan ej ljuga för varandra. Vi har inget behov av bekräftelse, det betyder inget för oss.

/Madde


Kommentarer
Postat av: matilda

härligt det låter :)

2011-08-17 @ 22:15:04
URL: http://skogsrusset.soclog.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0