Jag tänker för mycket, oroar mig för framtiden även om jag inte borde göra det. Hur många gånger har jag inte fått höra att jag borde leva i nuet och sluta tänka på det negativa, men det är svårt ibland att behöva stå där och vara den där starka tjejen. Hon den där som aldrig blir ledsen, hon den där som tål alla fula ord utan att lyfta på ett ögonbryn. Jag tar på mig för mycket, fotograferingar när jag borde göra läxor, Billy när jag borde vara med mina vänner - Jag sätter allt som jag måste göra framför det viktiga. Jag bränner mina pengar på Billy, jag bråkar med familjen, jag bråkar med vännerna, jag är elak helt enkelt.

Jag vet inte vad jag ska göra med mitt liv den dagen Billy försvinner, han är mitt allt och min enda stjärna, den enda som betyder någonting. Men vad händer när stjärnan faller, vad ska jag göra då? Jag vet inte hur jag ska klara av att bara ligga hemma och inte göra någonting, ännu en gång. Jag vill bli någonting, jag vill göra någonting med mitt liv - Jag är inte en sådan person som ska sitta hemma och göra ingenting, jag är inte den personen. Jag vill ut och springa, men mitt knä sätter stopp för det. Jag vill också ha den där personen i mitt liv, som jag kan älska över allt annat utan att känna mig skyldig. Men jag klarar inte av att släppa någon så nära inpå mig, jag hatar det.

Så vad är det för mening med livet

Om man inte klarar av att hantera det

- m